Arkiv för januari 2017

Strategin är död! Eller, är det taktiken?

I en värld av ständig förändring gäller antingen det ena eller det andra, vi kan inte längre räkna med att ha båda. Eftersom innovationer ökar sitt angrepp på vad vi tidigare kallade ”vår planeringsprocess” och S-kurvor följaktligen kollapsar, den ena efter den andra, komprimeras tiden. I spillrorna av vad som är kvar av vår strategistruktur, finner vi att det som vi har förlorat är den ordnade och uppmätta ”tidens gång”.

Tim Brown, hos IDEO, uttryckte det nyligen på detta sätt på Global Peter Drucker Forum 2016 i Wien: ”Så många saker som brukade har en början, en mitt och ett slut, har inte längre en mitt eller ett slut!” Vad är det som har försvunnit? Är det Strategi eller Taktik? Och spelar det någon roll? Utan en ordentlig mitt eller slut för alla initiativ, suddas distinktionen mellan strategi och taktik ut: taktik blir strategi, särskilt om de utförs på ett enhetligt och konsekvent sätt. Strategin i sin tur  sker nu i ögonblicket i form av ett gytter (eller inte) av en serie taktiker.

Före detta VD för eBay, John Donahoe, summerade vid en nyligen hållen inledningsföreläsning vid Stanford GSB: ”Det fanns inte ett ögonblick under de senaste 30 åren, där jag var säker på att jag gjorde rätt. Det fanns inte ett ögonblick, när jag var i mitten av det jag kände – ’utmärkt, jag fick allt detta förklarat och utrett’ – och så är det fortfarande.”

”I sådana situationer är sättet man beter sig på i marknaden, vilken brukade styras av ”strategi”, nu mer sannolikt att vara resultatet av en mångfald av experiment, förhoppningsvis samstämmiga och relativt fokuserade eller, i värsta fall möjligen spastiska och osammanhängande. Kan dessa utvecklas på ett sätt som uppmuntrar till reflektion, lärande och framdrift, särskilt när tidsramarna är så förtätade? Troligen inte – eller åtminstone inte på det sätt som vi trodde var möjligt. Inte undra på att John Hagel, Deloittes spjutspetscentrum, kan kräva att bli skonad från prognoser som är längre än 6 månader eller kortare än 20 år. I den stora klyftan mellan det omedelbart uppenbara och det strukturellt förutsägbara [demografi, teknologi etc.], ligger en mängd gissningar, aningar och förutsägelser som är ofta mer fiktion an fakta, och som nästan alltid är fel. Ändå är det exakt inom denna fantomrymd som detta strategibegrepp så länge har härskat. Vi vill ens sörja förlusten av det?”

Med taktik i förarsätet förändras allt: långsiktighet mot kortsiktighet blir meningslöst, förutsägelse är fortfarande möjligt som en aktivitet men sannolikt meningslös i sitt resultat, åtgärder slår analyserande, korrigerbart ersätter pålitligt. Det enda som vi vet är att det är i ”lärandet” snarare än ”beslutandet”, som förändringar kommer att ske och med detta i åtanke kan vi föreslå några riktlinjer för at ta oss an framtiden:

  • Ledarskapsegenskaper kommer att förändras kraftigt. Man har fört fram att ”kompetenser” blir mindre viktigt (särskilt i en värld där kunskap blir standardiserad) och att ”avsikter” kommer att få större inflytande, ett konstaterande som överensstämmer med grundläggande forsknings traditionella preferenser för ”att satsa på folk” när det gäller att bedöma förslag som ligger ”längre fram i de blå skyarna”.
  • Som en följd bör ”innovation” betraktas som ett verb som präglar vårt sätt att arbeta, snarare än ett substantiv som hänvisar till avdelningar, expertis eller projekt.
  • Detta innebär att alla kan bli en förändringsagent, alla har rätt att vara innovativa, alla kanske borde tänka på sig själva som entreprenörer. Det finns inte en enda plats i metoden ”Business Model Canvas” där inte disruptiv innovation förekommer!
  • Små insatser, många små insatser, är det bästa sättet att engagera vid en okänd framtid. INUITs grundare, Scott Cook, ”länkar explicit en kultur av experiment till bemyndigande och egenmakt. Ett stort verksamhetsexperiment måste inspirera till samma mått av entusiasm och engagemang hos företagsledningen som en bra affärsplan.” Och han har underlättat detta genom att skapa ett “Lean Experimentation Toolkit” som alla i organisationen skall använda.
  • ”Och om små insatser ska bli den metod som föredras för att engagera folk i framtiden då kan”, berättar Rita McGrath på Amazon,”att dra sig ur sådana satsningar vara lika viktigt som att gå in i dem.”
  • Vi måste ta bort ”långsamt” och ”sekventiellt” i allt vi gör för att bli snabbare och mer agila, flexibla. Haier har gjort detta genom att insistera om ”parallella” samtal i syfte att spara tid i sin kommersialiseringscykel, men ännu mer överraskande är ett avslöjande, att den nya brittiska finansministern, Phillip Hammond, har initierat ”mycket kortare genomgångar, levererade till honom två-tre gånger per dag för snabbare beslut” snarare än att uteslutande förlita sig på de välkända över-natten-recensionerna av ”röda boxar” vid politiska beslut.
  • Faktum är att enkla processer, såsom hur du sätter på och ta av skyddskläder, hjälpte ”outsiders” att stoppa Ebolafeberepedemin 2014 med nya fantasifulla angreppssätt i vården av patienter, liksom Airbnb:s lunchservering med olika maträtter på olika våningar är iscensatt för att uppmuntra ”slumpmässiga möten” och är ett sätt att göra förmågan att slumpmässigt finna lösningar, mindre slumpmässiga.

Alla dessa exempel är relativt små steg som, om de är i rätt riktning, kan leda till revolution och är alla en del av förändringen av tankemönstret hos organisationer och ledarskap.

De är också alla belysande aktivistförhållningssätt för ledarskap och kan så småningom visa att illusionen av strategi i verkligheten har varit mer en äldre nedärvd artefakt för långsammare och mindre ombytliga tider, än en vetenskap att överlämnas till kommande generationer.

———————————————————————————————————

CONTRIBUTOR Bill Fischer , ”I write about ideas, innovation, globalization & China.” 

Bill Fischer co-direct the IMD/MIT-Sloan Driving Strategic Innovation program. Previously the executive president and dean of CEIBS (the China-European International Business School) in Shanghai (1997-1999). Now the co-author of ”Reinventing Giants,” ”The Idea Hunter” and ”Virtuoso Teams.”

(Utdrag ur FORBES)

2017-01-18

LeS

onsdag 18 januari 2017

Använd digitaliseringscheckar...det är dags nu!

Visste du att du idag kan få halva kostnaden betald genom ekonomiskt stöd från Tillväxtverket genom ett nytt program med digitaliseringscheckar på upp till 250 000 kronor!

Digitaliseringen är här – och det berör alla företagare. En digital satsning kan verka krånglig och tidskrävande. Hur ska man börja? När ser man ser resultat? Många upplever att lönsamheten är för dålig för att klara en digital satsning.  Men det är ju precis tvärtom! Utan digitalisering blir den sämre. Det är dags att kavla upp ärmarna nu för ökad konkurrenskraft.

Och enligt EU-statistik ligger svenska småföretag efter inom digitalisering. I Sverige ligger endast 11 procent på en tillräckligt avancerad nivå när det gäller digital teknik. Siffran för Sverige är därmed lägre än i alla nordeuropeiska länder, och långt under det europeiska genomsnittet på 17 procent.

Och vinsterna med att digitalisera ditt företagande är stora:

 mer effektiv och sparar tid som du kan lägga på annat
 når ut till större marknader än tidigare
 kan vara tillgänglig jämt och överallt och arbeta mer flexibelt
 lättare att utveckla smartare produkter och tjänster
 billigare när allt fler tjänster och lösningar finns på webben kostnadsfritt

I korthet: digitaliseringscheckar:

  • Digitaliseringscheckar riktar sig till företag som vill stärka sin konkurrenskraft genom digitalisering, exempelvis genom att ta fram en digital strategi, en ny affärsmodell eller digitalisera företagets verksamhet och processer eller utveckla relationen med kunderna.
  • Syftet att höja den digitala kompetensen hos små och medelstora företag
  • Checkarna kan användas till att ta in extern kompetens på två sätt: köp av tjänst eller projektanställning. Kompetensen ska vara ny och nivåhöjande och ska bidra till att höja den digitala mognaden samt skapa nya värden i företaget.
  • Digitaliseringscheckarna är på 50 000 – 250 000 kronor och får motsvara maximalt hälften av kostnaderna för ditt digitaliseringsprojekt. Resten står ditt företag för.
  • Tillväxtverket är ansvarig myndighet för digitaliseringscheckarna, men du ansöker hos den region där ditt företag har sin verksamhet.
  • Digitaliseringscheckarna finns i alla regioner (utom Norrbotten, Västernorrland och Jämtlands län)

Läs mer om hur du ansöker här. Lycka till!

Vi hjälper gärna till att formulera din ansökan och att ta fram strategin för ditt företags digitalisering.

 

2017-01

LeS

torsdag 12 januari 2017

Meg Tivéus: Företagare och entreprenörer: Vänta inte!!

Vad är det som får företag att växa? Hur gör man? De flesta tillväxtföretag kan avsevärt öka sina möjligheter till långsiktig lönsam tillväxt och global närvaro genom att ta in extern kompetens i sin styrelse eller använda sig av Advisory Board som stöd.

Entreprenörsdrivna bolag inser ofta inte kraften och möjligheten med den extraresurs som extern styrelsekompetens innebär. Det beror säkerligen på att man inte orkar ta tag i detta, har inte tid eller att man inte ser att det kan tillföra något väsentligt vad gäller exempelvis riskbedömning och omvärldsanalys. Det är vanligt att man har en styrelse som är sammansatt så att den tillfredsställer Bolagsverkets krav, men inte alls utgör en extraresurs i styrning och ledning.

Om Sverige skall lyckas med att utveckla en lönsam och växande industri- och servicesektor kan vi inte fortsätta att underskatta och underutnyttja den resurs som en kompetent styrelse eller Advisory Board innebär. Många utredningar visar att tillväxten i sysselsättningen i Sverige i första hand kan åstadkommas i mindre och medelstora företag. Rätt kompetens är alltid en bristvara, men med hjälp av olika nätverk kan man hitta och skapa rätt förutsättningar.

Tillväxtverket har tillsammans med Senior Advisers utarbetat en metod för att underlätta uppstarten av styrelser eller Advisory Board i mindre och medelstora tillväxtföretag. Metoden har med gott resultat testats hos olika företag och är utformad för att vara generellt tillämplig över olika branscher, affärsmodeller och i företag med olika teknikinnehåll.

Metoden bygger på tre grundpelare:

  • Senior Advisers beprövade Advisory Board-process
  • Metoden ”Gear Up”, som är ett praktiskt verktyg för analys och åtgärdsprogram utvecklad på Stanford University i Kalifornien
  • Ett agilt arbetssätt, anpassningsbart och lättrörligt

Glädjande nog växer nyföretagandet i Sverige och vi har en mycket aktiv och tekniskt avancerad innovationsverksamhet med bas i våra universitet och tekniska högskolor. Det finns ett omfattande stöd från EU och staten i tidiga skeden, men när tillväxten skall ta fart på riktigt och företagens tjänster eller produkter skall ut på den internationella marknaden, så är möjlighet till stöd mycket svårare att erhålla. Här behövs en aktiv och kompetent styrelse som med ett brett kontaktnät, bl. a. om finansiering (crowd funding, venture capital, börsintroduktion etc.) marknadsbearbetning och omvärldsanalys som kan bistå företagsledningen. Strategier om kundvärvning, hur man skapar referenskunder och samarbetet med olika marknadsaktörer är ofta centralt. Ingen produkt eller tjänst säljer sig själv utan det finns alltid befintliga konkurrerande metoder eller användningssätt, som alltid är sämre än den nyutvecklade, men som är det rådande sättet att lösa problemet på. Här finns många exempel t.ex. iPhone, Ryanair etc.

En av de viktigare uppgifterna i en ny styrelse är att se till att passionen för verksamheten och drivkraften i nyutvecklandet bibehålls och att de begränsade finansiella resurserna används på ett optimalt sätt, eller ökas, så att de utvalda projekten kan genomföras. Här infinner sig en svår avvägning. Ofta vill entreprenören satsa på alla möjligheter, men kompetens och resurser räcker inte till och då måste väl avvägda och korrekt riskbedömda beslut tas.

En annan av styrelsens uppgifter är att skapa struktur och ordning och reda och vid tillväxt initiera de nödvändiga organisatoriska förändringar som ett växande företag behöver.

I alla dessa fall kan man ta hjälp av Meg Tivéus, Senior Advisers, Almi eller andra företagsstödjande organisationer, vilka har medverkat i Tillväxtverkets initiativ runt ”strategiskt styrelsearbete”.

Vid ALMI Östergötlands seminarium i Linköping i september, hösten 2016, presenterade man sitt arbete för att matcha lämpliga styrelseledamöter till tillväxtföretag i regionen med mycket gott resultat.

För att understryka detta höll styrelseprofilen inom svensk industri, Meg Tivéus, ett bejublat föredrag med tydliga exempel och en del mycket intressanta interiörer från styrelserummen i Sverige.

Slutsatsen var dock:

  • VÄNTA INTE med att skapa en styrelse med extern kompetens!!
  •  TA STEGET NU!

—————————————————————————————-

Stockholm 2016-11-15

Meg Tivéus AB : Meg Tivéus

 

MegTivéus, är en svensk företagsledare med en karriär som omfattar ledande befattningar och VD-poster inom bland annat Åhléns-koncernen, HolmenPosten och Svenska Spel. Idag arbetar Tivéus som styrelseproffs med uppdrag för bland andra Swedish Match, Cloetta AB, Arkitektkopia AB, Björn Axén AB, Folktandvården AB, Nordea Fonder AB, Svenskt Kulturarv, Readly och Gotlandsbåten AB.

Almi Östergötland är Almis regionala verksamhet för att utveckla företagsamheten i Region Östergötland med bas i Linköping och Norrköping

Senior Advisers är ett nätverk med kunskap, kompetens och erfarenhet inom affärsutveckling och styrelsearbete, med ett tjugotal mycket erfarna och kompetenta medarbetare med lång och framgångsrik karriär i stora och mindre företag både nationellt och internationellt. De viktigaste tjänsterna är inom rådgivning och förändringsarbete samt som jobbcoacher eller mentorer till enskilda eller som chefer att hyra eller som projektledare.

Senior Advisers : Eric Kjellberg

 

 

fredag 6 januari 2017

2030: Ökad medkänsla – eller en värld av patrullerande krigsfartyg och höga murar?

Världens rika länder skulle kunna fram till 2030 göra mer för att minimera de resor som flyktingar måste ta sig för. Att investera i teknik för att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna kan förhindra många människor från att bli flyktingar. Att bygga upp kapaciteten att hantera oväntade befolkningsvandringar, internt eller från sina grannar, i händelse av konflikt eller missväxt kunde erbjuda flyktingar att stanna kvar snarare än att försöka nå en annan kontinent.

År 2030 kan vi se tillbaka på dagens flyktingkris, som har gett oss möjlighet att experimentera och lära oss att planera för större utmaningar. Har vi använt denna möjlighet på ett klokt sätt? Eller inte? Vi har 14 korta år på oss…

Ett antal scenarier finns…

Vi står på tröskeln till att besluta om vilken väg världen kommer att ta. Det är dags nu! Och det finns ett antal scenarier att välja mellan. Några beskriver vi nedan.

Föreställ dig detta: När konflikter sker och människor flyr, så vet de att – när de når säkerhet – kommer de att välkomnas välvilligt och effektivt tilldelas ett tryggt, stabilt land, enligt en överenskommen kvot. Varje land har ett system för att integrera nyanlända smidigt i samhället. Med ett bankkonto, en inledande boplats och stöd för att hitta ny sysselsättning.

Föreställ dig att skolbarn får lära sig om en svunnen tid, där flyktingar behandlades annorlunda: de var begränsade till fängelser, förhindrade genom stängsel och soldater med laddade vapen, utspärrade av regler, myndigheter och politiker från att nå det land där de kunde arbeta och tjäna sitt uppehälle och, om de mot förmodan slinker igenom, får leva i skräck för lagen och nedvärderade av den lokala befolkningen. Skolresor går till 2016-erans flyktingläger, som bevarats för eftervärlden, och barnen förvånas över att tidigare generationer kunde ha varit så hjärtlösa och rädda för sina medmänniskor.

Kanske kommer en sådan värld att finnas en dag. Med presidentvalda Donald Trump som har kampanjat med misstankar om syrianska flyktingar och mexikanska invandrare, ovilja till medkänsla etc etc känns det tyvärr dock alltmer avlägset än någonsin – och även i optimistiska stunder är det svårt att föreställa sig detta scenario år 2030.
Så vad är realistiskt? Hur skulle flyktingars situation ser ut då?

Syrianska flyktingar blev företagsledare

Det kommer att vara annorlunda. I synnerhet kommer Syrien sannolikt inte längre torna upp sig så stort. Kanske återvänder många av dagens syrianska flyktingar tillbaka hem, för att återuppbygga landet. Många har själva nått framgång i väst – de kommer att finnas som företagsledare, ofta med anställda syrianska vänner och medborgare, som invandrarledda företag alltid har gjort. Så om syriska flyktingströmmar fortsätter efter 2030, kommer sannolikt dessa syriskt ledda företag att mildra detta problem.

Flyktingar från andra aktuella oroshärdar – Somalia, södra Sudan, Afghanistan – har lägre genomsnittlig utbildningsnivå, så deras entreprenöriella framgångar kan vara färre 2030. Men de finns och kommer att vara mer organiserade än de är idag och bättre rustade för att hjälpa sina landsmän och -kvinnor om dessa länder fortfarande har flyktingströmmar.

Även om dessa konflikter har lösts till 2030, kommer andra säkert att ha uppstått. Klimatförändringarna kommer att alltmer öka konflikten om resurser och även skapa flyktingar direkt, då självhushållande jordbrukare måste överge sina missväxtjordar. Vissa prognoser om klimatförändringar anger att en miljard människor har fördrivits från mitten av 1900-talet. Många kommer att finnas i Afrika där flyktingströmmarna idag går söderut. Väldigt många kommer dock att bege sig norrut. Runt 2030, kommer invandrare att knacka på Europas dörr i långt större utsträckning än de gör idag.

Auktoritära regimer, murar och krigsfartyg

Extrapolera några aktuella trender och du kan måla upp en dystra bild för 2030: populistiska, auktoritära regimer smattrande om säkerhet allt hårdare, krigsfartyg patrullerar i Medelhavet och sänker båtar som ignorerar varningar att vända tillbaka, användning av fängelseområden med fruktansvärda förhållanden i tredje land, såsom Australien och Papua Nya Guinea gjort, flyktingar som fråntagits från sina värdesaker, såsom har skett i Danmark, stängsel långa som Östeuropa. Du kan skönja terroristnätverk och kriminella nätverk som siktar på massorna av desperata människor som inget har att förlora.

Extrapolera även andra trender, där det finns grunder att ha förhoppningar. År 2015 ändrade ett fotografi av Alan Kurdi med ett litet barn allmänhetens attityder och politik nästan över natten. 2030 kommer kommunikationsteknik att binda samman världens folk ännu närmare varandra. Dagens ungdomar, stöpta i sociala media-aktivism, kommer att ha nått maktpositioner 2030 och en framgångsrik integration av dagens flyktingar kommer att göra negativa stereotyper och rädslan för medias skräckpropaganda svårare att upprätthålla.

Men om allmänhetens attityder har blivit mer omtänksamma och generösa, hur kan det få framgång i politiken? Medan helt öppna gränser i idealfallet kan vara det långsiktiga målet för mänskligheten, kommer detta år 2030 sannolikt att förbli logistiskt overkligt. Det är dock realistiskt att hoppas att länder kommer att mer jämlikt dela ansvaret för att ta emot flyktingar. Kanske kan handelsuppgörelser bli ett sätt att få detta att inträffa: föreställ dig att exempelvis Tyskland verkar för att EU:s förhandlare ska ta fram villkor där handelspartners måste delta för att lösa flyktingproblemet.

Tar tillvara ekonomiska möjligheter

Vi kan realistiskt sett hoppas på att vi runt 2030 är bättre på att hantera flyktingarnas enorma ekonomisk potential. Jordaniens regering experimenterar exempelvis med att låta syriska flyktingar arbeta i definierade ekonomiska zoner, där detta borde gynna både flyktingar och den jordanska ekonomin. Det bör också bli lättare att arbeta via nätet år 2030, vilket underminerar de traditionella argumentet mot att låta flyktingar arbeta, d.v.s. att de konkurrerar ut lokalbefolkningen avseende arbetstillfällen och att de inte någonsin kommer att vilja återvända till sitt hemland.

År 2030 hoppas vi att arabländerna kommer att ta sin beskärda del av muslimska flyktingar, då detta, med den nya administrationen i USA, har blivit ännu aktuellare och viktigare som ett moraliskt tvingande nödvändighet. Fler länder skulle kunna erbjuda stipendiekvoter för de mest akademiskt begåvade flyktingarna, som regeringen i Argentina nyligen gjorde för 1 000 unga syrianer genom organisationen Blue Rose Compass. Dessa högt motiverade ungdomar lär sig nu spanska för att kunna utnyttja denna möjlighet, vilken inte skulle behövas om de kommer in på universitet i arabiskspråkiga länder, då många länder redan importerar invandrande arbetskraft från andra delar av världen.

Vill vi eller vill vi inte? Frågan är öppen för oss alla, politiker eller besättningen på planeten.

 

Written by

Lorna Solis, Founder and CEO, Blue Rose Compass

2016-12-31

LeS

söndag 1 januari 2017