Organisationsutveckling

AI och människa i samarbete kan vara framtiden.

Att AI kommer att vända upp och ned på arbetsmarknaden är ingen nyhet. Men vilka kompetenser och kunskaper bör människor ha, när teknologin inkräktar på allt fler yrkesgrupper? Det är inte bara bokföringsassistenter och aktieanalytiker som bör oroa sig för sina jobb. Även toppchefer hotas av AI:s frammarsch. 

Nästan alla stora beslut fattas i de flesta organisationer idag av chefer, som är otroligt måna om den erfarenhet, intuition och det omdöme, som de ägnat sina liv åt att bygga upp. Men det kommer att bli otroligt tufft för dem att inse att maskinerna kommer att kunna överlista och spela ut dem. Det blir ett av de tuffaste organisatoriska utmaningarna framöver.

Dock kan framtiden tillhöra både maskiner och människor  om vi bara kan förstå fördelarna med ett sådant samarbete och hur vi ska möta detta!

De områden där människor kommer att kunna briljera när AI-eran tar vid borde vara:

Sunt förnuft!

Vi har fortfarande ingen aning om hur sunt förnuft fungerar. Alla försök hittills att lära ut det till datorer har varit kolossala misslyckanden. Vi behöver sunt förnuft för att kunna kortsluta AI-algoritmer i vissa fall och möjligöra mänsklig inblandning.

Ställa frågor..?

Känt citat: ”Datorer är värdelösa. De kan bara förse dig med svar.”

I en komplex och högteknologisk värld blir det allt viktigare att kunna ställa rätt frågor. Ett hett omdebatterat ämne är huruvida AI kan lära sig att ”agera” etiskt – vilket per definition innebär olika frågeställningar: ”Vi människor är framför allt en frågeställningsteknologi. Det är vi fortfarande mästare på”.

”EQ” och sociala förmågor

De tio mest eftertraktade färdigheter på framtidens arbetsmarknad (enligt World Economic Forum) är nästan enbart sådana som traditionellt kallas för ”soft skills”:

Komplex problemlösning – Kritiskt tänkande –Kreativitet – Personalledning – Koordinering med andra – Emotionell intelligens EQ – Bedömning och beslutstagande – Tjänsteorientering- Förhandlingar -Kognitiv flexibilitet.

Förmågor att förhandla, motivera, koordinera, övertyga blir allt viktigare på arbetsmarknaden – och ökar i relevans fortare än datavetenskap och matematik.

Att samskapa med datorer

Nya konstruktioner och formgivningar kan komma till genom att kombinera avancerad datorteknik med mänsklig kunskap. AI kan ta fram skisser som sedan kan bearbetas av arkitekter, ingenjörer, tekniker etc.

Datorerna kan öppna nya territorier och visa människan många spännande – och otroligt svåra – saker det finns att göra. Sedan kan vi människor och maskiner utforska detta territorium tillsammans genom att jobba smart med existerande teknologier.

Dessa brilljanta klarlägganden…

….härrör från Andrew McAfee, forskaren, TED-talaren, till vardags direktör på ”MIT Initiative on the Digital Economy” samt författaren, som har slagit igenom som en auktoritet inom AI och framtidens arbetsmarknad. McAfee kom 2017 ut med boken Machine, Platform, Crowd: Harnessing Our Digital Futureskriven tillsammans med MIT-kollegan Erik Brynjolfsson.


Veckans Affärer,  

p

2018-07

LeS

fredag 6 juli 2018

Förändring – en konstant utmaning

Förändring är något som alltid är aktuellt och skall finnas på en organisationens ledningsradar.

Få saker är så väl utforskade och kartlagda som förändring i syfte att åstadkomma bestående resultat. Ändå misslyckas alltför många initiativ och lämnar besvikelse, frustration och förlorade investeringar efter sig. Forskarna tycks vara oense om en exakt siffra men det kan tyckas mindre viktigt när det pekar mot att mellan 50% och 70% av förändringsprojekten missar sina mål.

Ett häpnadsväckande facit.

Vad kan detta bero på?

Det tycks finnas en lång rad förklaringar till varför det blir så många besvikelser, vissa är falska men andra är väl kända och borde kunna undvikas, några exempel:

  • Falska (ofta) förklaringar
    • Brist på förståelse från de anställda: Det kan aldrig vara den stora gruppens fel när man misslyckas
    • Brist på engagemang från företagsledningen: Oftast en falsk invändning eftersom många initiativ kan lyckas i stort sett utan stöd
    • Brist på resurser och kompetens: Det är en förändringsledares ansvar att inte starta utan rätt förutsättningar
  • Sanna (ofta) förklaringar
    • Brist på korrekt beslutsunderlag: Allt byggs på magkänsla utan att identifiera alla underliggande fakta
    • Man har börjat för sent (eller för tidigt): Det finns oftast ett ”gynnsamt förändringsfönster”
    • Dålig förändringsledning: Fel person i täten är en garanti för ett dåligt resultat och det finns tydliga krav på de kvaliteter som behövs
    • Bristande förståelse av företagskulturen: Kultur kan alltid utnyttjas på ett klokt sätt, att ändra på kulturen är ett tungt projekt i sig
    • ”Tidsoptimism”: Piet Klein skaldade ”TTT: Ting tar tid” och det gäller definitivt förändringar
    • Otydlig och/eller obefintlig kommunikation: Repetition är kunskapens moder

Det finns förstås flera förklaringar (bortförklaringar?) men dessa är i min erfarenhet några att alltid ha i minnet när man planerar för kommande initiativ.

Hur skall man då göra?

Som så ofta annars finns det inte en patentmedicin eller modell som garanterar ett bra resultat men det finns några komponenter som alltid formar en bra plattform:

  1. Finn riktiga och relevanta fakta: Det är ofta smärtsamt men gör att såväl mål som mätning och, inte minst, kommunikation blir relevanta. Kloka anställda vet oftast vad som krävs och avslöjar felaktigheter obarmhärtigt.
  2. Bemanna med de bästa: Förändringsledaren är den kritiska utnämningen och ”den rätte” kommer inte att acceptera fladdriga målbilder, sekunda deltagare, bristfälliga resurser och orimliga tidsramar.
  3. Bejaka företagskulturen: Att hoppas att alla plötsligt skall ändra värderingar, attityder och beteenden brukar vara föga realistiskt.
  4. Var beredd att justera ”allt”: Det finns inte plats för prestige, det enda som räknas är resultatet och om det är långsiktigt hållbart.
  5. Ta hjälp om och när det behövs: Förändringsledning är en profession i sig och det är ofta klokt att ha med någon i teamet som har varit med förr.
  6. Kommunicera ofta och konsekvent: Transparens är alltid bra, de flesta är kloka nog att förstå när allt krånglar och att då få höra att allt går bra sänker moralen till nollpunkten.
  7. Självfallet är formuleringen av en begriplig målbild och relevanta mätpunkter samt regelbunden mätning/uppföljning absoluta krav.

Vad Senior Advisers kan bistå med:

Senior Advisers har i sina led ett flertal personer med djup erfarenhet och många års linjeerfarenhet i små och stora företag. Antingen det gäller HR, Försäljning, IT, Logistik, Ekonomi eller andra discipliner kan vi alltid finna en person som i en konsultativ roll kan addera mycket värde i ett förändringsprojekt. Ansvaret och den yttersta ledningen för ett förändringsinitiativ måste finnas i händerna på en i organisationen etablerad person men ”den är klok som lyssnar på goda råd”.

Här kompletterar vi linjeorganisationen och våra erfarenheter kommer till stor nytta.


 

Erik Nordling är medlem i Senior Advisers sedan 2016 med inriktning rådgivning

inom försäljning, förändringsledning, IT & Telekom och Internationalisering.

Erik har internationell erfarenhet som utlandsanställd i Europa, USA, Latinamerika och Mellanöstern.

Merparten av hans erfarenhet kommer från försäljningsnära verksamhet

och genom sin position i svenska och internationella ledningsgrupper

med djup kunskap och erfarenhet av internationell affärsverksamhet och företagskultur.

2018-02

Erik Nordling

fredag 23 februari 2018

Mer affärsutvecklingscheckar från Tillväxtverket på gång...

Visste du att du idag kan få halva kostnaden betald genom ekonomiskt stöd från Tillväxtverket genom ett nytt program med affärsutvecklingscheckar på upp till 250 000 kronor!

  • Affärsutvecklingscheckarna är på 50 000 – 250 000 kronor och får motsvara maximalt hälften av kostnaderna för ditt digitaliseringsprojekt. Resten står ditt företag för.
  • Tillväxtverket är ansvarig myndighet för Affärsutvecklingscheckarna, men du ansöker hos den region där ditt företag har sin verksamhet.
  • Affärsutvecklings finns i alla regioner (utom Norrbotten, Västernorrland, Jämtland, Härjedalen, Gotland)

Affärsutvecklingscheckar är ett stöd till små företag som vill ta in extern kompetens för att utveckla företaget och stärka dess konkurrenskraft.

Två områden täcks in:

Internationalisering – för de som vill nå nya internationella marknader

Mer och mer leder till att vi ser hela världen som vår marknad. Nya produkter inom den digitala världen har ofta inga gränser utan marknaden är alla länder. Dock finns det hinder och olikheter som måste beaktas, både kulturellt, juridiskt, handelsavtalsmässigt med mera.  Och detta kräver egna insatser och anlitande av expertis på området. Här finns stora möjligheter om man får möjlighet att utvidga sin nuvarande verksamhet.

Digitalisering – för de som vill ta vara på digitaliseringens möjligheter

Digitaliseringen är här – och det berör alla företagare. En digital satsning kan verka krånglig och tidskrävande. Hur ska man börja? När ser man ser resultat? Många upplever att lönsamheten är för dålig för att klara en digital satsning.  Men det är ju precis tvärtom! Utan digitalisering blir den sämre. Det är dags att kavla upp ärmarna nu för ökad konkurrenskraft.

Och vinsterna med att digitalisera ditt företagande är stora:

  • mer effektiv och sparar tid som du kan lägga på annat
  • når ut till större marknader än tidigare
  • kan vara tillgänglig jämt och överallt och arbeta mer flexibelt
  • lättare att utveckla smartare produkter och tjänster
  • billigare när allt fler tjänster och lösningar finns på webben kostnadsfritt

Enligt EU-statistik ligger svenska småföretag efter inom digitalisering. I Sverige ligger endast 11 procent på en tillräckligt avancerad nivå när det gäller digital teknik. Siffran för Sverige är därmed lägre än i alla nordeuropeiska länder, och långt under det europeiska genomsnittet på 17 procent.

I korthet: digitaliseringscheckar:

  • Digitaliseringscheckar riktar sig till företag som vill uppnå ökad konkurrenskraft och förnyelse genom digitalisering för att förändra företagets verksamhet och processer eller organisation.
  • Med digitaliseringen ska nya värden skapas i företaget, enbart omvandling av något till digitalt format räcker inte för att erhålla bidraget.
  • Checkarna kan användas för att, exempelvis ta fram en digital strategi, en plan för fortsatt digitalisering och digital transformation eller ta fram nya tjänster med existerande data, utveckla kundrelationer eller ta fram juridikvillkor som rör digitala tjänster/produkter.
  • Anpassning till uppfyllande av GDPR gäller inte; inte heller inköp av material, licenskostnader, resor/utbildningar, produktion av webbplatsinnehåll; inte heller löpande app/webb-utveckling och affärsutveckling mot slutkund; inte heller framtagning av nya produkter/tjänster och marknadsföring mot slutkund

I korthet: internationaliseringscheckar:

  • Internationaliseringscheckar riktar sig till företag som vill förbereda fram till import/export, alternativt företag som redan är aktiva på utländska marknader för att bredda sig mot nya länder.
  • Ny marknad innebär att företaget inte är etablerat där; lokala representanter på plats betyder att inte att det är en ny marknad; att sälja på en marknad utan att vara etablerad där räknas däremot som en ny marknad; dock kan större länder omfatta flera olika nya marknader.
  • Checkarna kan användas för exempelvis undersökningar för lansering av produkter på en ny marknad i ett land utanför Sverige. Kostnader för konsultinsatser, resor men begränsat, deltagande i mässor, marknadsföring för att finna representanter, marknadsanpassning av produkt/tjänst.
  • Löpande affärsutveckling, försäljning, materialinköp, licenskostnader, patentansökningar, delegationsresor gäller inte checkarna för.

Hur och när ansöker jag?

  • Tillväxtverket är ansvarig myndighet för Affärsutvecklingscheckarna, men du ansöker hos den region där ditt företag har sin verksamhet.
  • Affärsutvecklings finns i alla regioner (utom Norrbotten, Västernorrland, Jämtland, Härjedalen, Gotland)

Läs mer om hur du ansöker här. Lycka till!

Vi på Senior Advisers

hjälper gärna till att formulera din ansökan och att ta fram strategin för ditt företags digitalisering och internationalisering.

 

Dagens Industri

har skrivit en utförlig artikel (Di online 12/1 resp. Di:s tryckta tidning 16/1) om dessa checkar om maximalt 250 000 SEK från Tillväxtverket för projekt som rör Digitalisering och Internationalisering (bifogad länk ger Di prenumeranter access till hela artikeln)

Läs även mer på Di:s hemsida (om prenumeration finns på Dagens Industri) om Digitaliseringscheckarna och Affärsutvecklingscheckarna.

2018-01

LeS

torsdag 18 januari 2018

AI och digitalisering - vilket ledarskap krävs i framtidens organisationer?

Digitalisering – detta eviga buzzword på allas läppar idag, men vad är…?

”Framtidens ledarskap kommer att handla om att centralisera abstraktioner – såsom processbeskrivningar och generaliserade standarder – för att sen maximalt kunna decentralisera andra funktioner där människor i organisationen blir mer fria att agera,” säger Harald Kjellin, professor vid Stockholms Universitet.

Utdrag ur MOTIVATION.SE ARTIKEL | | AV FRIDA NILSSON

Digitalisering – detta eviga buzzword på allas läppar. Det verkar finnas lika många sätt att tolka som det finns organisationer som försöker sig på att förklara vad digitalisering innebär i just deras bransch. Jag söker ett djupare svar på frågan om vart ledarskapet är på väg när det går mot en oviss framtid där människa och maskin kommer att leva alltmer i symbios. Och den overkliga artificiella intelligensen – AI – vad kommer den göra med våra organisationer? Vilka blir våra förutsättningar? Är vi redan där? Och vad krävs för att vi människor ska kunna dra nytta av datorerna istället för att det riskerar att bli tvärtom? Som i en dystopisk Terminator-framtid… Jag träffade professor Harald Kjellin och pratade AI, människa, ledarskap och varför det är lite barnsligt att tro på robotar.

– Frågan är inte vad som kommer påverkas av AI. Frågan är snarare om det finns något område som inte kommer att påverkas.

Att samtala med Harald Kjellin är fascinerande och skrämmande på samma gång. Å ena sidan sitter man, likt en liten unge, med stora ”berätta-mer”-ögon. Å andra sidan vill man genast hämta sina föräldrar och springa tillbaka till det glada och bekymmersfria 70-talet igen. Hela kroppen skriker ”Stoppa utvecklingen! Jag vill hoppa av!”.

Men det är icke görbart. Så klart. Vi är mitt i det vi förenklat kallar ”digitaliseringen” och ingenting går att backa, det är bara att ta tag i ratten och se till att styra rätt istället för att köra i diket.

Och ”digitalisering” – kan vi kalla det för det? Det känns som ett ord som inte längre räcker till. Är det vi ser i vår samtid mer av ett paradigmskifte? En historisk förändring.

– Debatten idag kan upplevas som en smula ytlig, ja. Och också lite naiv och feg. Det är få som vågar tala om hur det verkligen är och få som ser att de flesta organisationerna idag är väldigt omogna i sina processer när det gäller förståelsen för det vi kallar digitalisering. För att kunna leda våra framtida organisationer krävs ett systemtänkande, det vill säga förmågan att kunna systematiskt formalisera abstraktioner.

Redan här känner jag mig lite förlorad och extremt nyfiken på samma gång. Vad betyder det här?

Harald förklarar att det finns ett kraftfullt samband mellan människan och AI som kommer att revolutionera världen – men för att kunna förstås och utnyttjas på ett konstruktivt sätt behöver grunden i varje organisation läggas rätt från början. Vi måste sortera våra tankar rätt och låta datasystemen tjäna oss, inte tvärtom. Hur? Det handlar om centralisering och decentralisering, säger Harald Kjellin. De som lyckas förstå och realisera en centralisering av det abstrakta är de bolag som kommer stå stabila genom det som sker nu.

– Det finns två linjer i diskussionen. Vissa gillar centralisering, andra menar att det strider mot demokratiska processer och framkallar ett toppstyre som är skadligt. Men framtidens ledarskap kommer att handla om att lyckas centralisera abstraktioner – såsom processbeskrivningar och generaliserade standarder – för att sen maximalt kunna decentralisera andra funktioner där människor i organisationen blir helt fria att agera inom ramen för företagets standarder.

Full kontroll – för maximal frihet

Jag förstår långsamt att det handlar om att ha full kontroll för att kunna ge individen maximal frihet. Harald Kjellin menar att bara organisationer som förstår detta och använder ett ledarskap som möjliggör den här grunden, kommer att klara sig i framtiden. Det är först när verklighetens förutsättningar blir läsbara för ett AI-system som AI kan arbeta för oss på ett optimalt sätt.

Det är i dessa organisationer – i dessa organismer, som det blir – som AI kommer att kunna få den starka och meningsfulla effekten som snart blir möjlig, rent tekniskt. Eller kanske redan är det? Vi vet inte exakt hur långt AI-utvecklingen har kommit idag – eftersom den – teoretiskt sett – skulle kunna ske utan mänsklig inblandning.

– Det pratas alltför sällan idag om det absurda i att chefer förväntas gå runt och prata med människor på arbetsplatsen hela tiden. Bara tilltron till att chefer ska kunna ”motivera sina medarbetare” visar ju hur vi missförstår hur människan fungerar i en organisation. Det går inte att motivera människor. Det som däremot går är att delegera ansvar. Och det skapar motivation i människor. Finns det ett tydligt centraliserat regelverk är det fullt möjligt att delegera nästan allting till medarbetarna. I ett sånt scenario sköter motivationen sig själv och varje individ vet att de tillför massor, vet att de är fria att lösa varje situation enligt eget huvud. De känner tillit och tilltro till systemet och leverans blir en självklarhet. Människorna blir fria. Och fria människor mår bra.

I den här typen av organisationer kan chefer och ledare fokusera på visioner och strategier, blicka framåt, utnyttja sin uppbyggda kompetens och livserfarenhet för att ta bolaget framåt.

Men Harald menar att det här är en känslig fråga idag. Få vågar prata om att chefer faktiskt inte alltid är så bra på att hantera medarbetare. Och det går ut över företagets framgångar, menar Harald.

– Personligen tror jag att det handlar om att i framtiden bygga företag där allt delegeras till rätt personer. I dessa företag kommer massor med kreativ energi att frigöras. Men för att det ska fungera måste vi ha rätt instrument på plats i organisationen. För att kunna släppa kontrollen helt, måste man ha full kontroll över alla abstrakta dimensioner i bolaget – det blir ledarens främsta uppgift: att förstå hur de abstrakta processerna kan formaliseras. Och företagen måste skapa incitamentssystem som har inbyggt i sig att människor blir sedda. Om du vet att du som individ levererar och gör ett avtryck med dina arbetsuppgifter så räcker det för att hålla känslan av meningsfullhet levande.

World of Warcraft och fotboll…

Vad krävs då för att åstadkomma det här systemtänkandet som Harald pratar om? ”Man måste göra det på rätt sätt” – med vad är rätt sätt?

Ett par nyckelord är transparens och anpassning. Harald tar ett par analogier som gör det lättare att relatera – spelet World of Warcraft och fotboll är spel som de flesta av oss är bekanta med:

Han pratar om World of Warcraft som ett utmärkt exempel på systemtänkande. Spelet har balanserats så att ingen kan utnyttja systemet för att bli starkare än någon annan. Det är helt transparent och bygger på ett ramverk som alla spelare förhåller sig till. Grejar man inte att göra det, kommer man automatiskt att tappa sin plats. Det är ett regelverk som modifierar sig själv.

Fotbollen är inte lika flexibel men bygger på samma mekanismer. Om det inte fanns regler skulle det bara vara ett ganska ointressant gäng människor som sprang runt och jagade en rullande sak. Men reglerna gör det intressant och dynamiskt att delta, eller för all del – titta på.

Har man regler kan alla spela – människor och robotar har samma förutsättningar.

– Det här går ju att överföra direkt på ett företag. Om alla springer runt helt utan ramverk blir det hela både ointressant och ineffektivt. Det leder ingenstans. Det blir helt meningslöst. Men där det finns strikta regler att förhålla sig till råder full frihet att spela riktigt snyggt. Regelverken blir företagets själ.

Vilsna människor och tomheten

Hoppet från AI till känslan av meningslöshet i oss människor känns inte så stort. Harald menar att människor idag lätt känner sig vilsna och har svårt att se sitt bidrag på jobbet, mycket på grund av sättet vi byggt våra organisationer på.

Vi vet inte alla gånger varför vi går till jobbet, det är oklart vad som förväntas av oss eller ens om det spelar någon roll att vi gör det vi gör. Det finns inga tydliga regler… Och lyckas vi inte omorganisera oss och våga släppa gamla mönster så ligger vi risigt till när den artificiella intelligensen kommer med full kraft.

De företag som inte förstått detta samband kommer helt enkelt inte lyckas utnyttja dess potential och kommer därför ofelbart på en efterkälke som kanske aldrig hinner ikapp, menar Harald Kjellin.

– AI fungerar utmärkt ”ovanpå” ett läsbart kontrollsystem. Men är det i grunden kaos kommer det inte att bli kompatibelt alls.

Harald pratar om regelverket – systemtänkandet – som en trygghetsgenererande faktor. Och trygghet är något vi människor är beroende av, oavsett vad vi vill tro. Otrygghet skapar stress och ineffektivitet. En rädd människa kan i stort sett bara ägna all sin energi till att hantera en sak: sin rädsla.

– I otydliga organisationer underminerar människor varandra, de underminerar varandras situationer. Konkurrens och gnäll tar över och det blir snabbt en ond spiral. Mycket handlar om att vi inte är rotade där vi är, för vi vet inte vad som förväntas av oss. Vi kan inte vila i vår yrkesroll eller vara trygga i oss själva. En trygg människa kan ”glömma bort” jobbet. För en otrygg person är jobbet ständigt närvarande.

Men har vi inte regelverk och ramar så det räcker och blir över redan? Jo, absolut finns det områden som domineras av tydligt systemtänkande, men det handlar alltid bara om ekonomi, lönsamhet och juridik, säger Harald. Sällan förstår man att samma principer måste tillämpas på hela organisationen och han jämför det med balansen i en individ.

– Det finns en universell regel – en människa som inte är i balans kan inte lära nytt. Samma gäller för ett företag. Om det inte är i balans så kan det inte utvecklas, så är det bara. Företag som IKEA och Apple är goda exempel på det. Tydliga ramverk, tydlig utveckling. Men de flesta företag har fullt upp med interna strider och kan inte alls formulera en framåtsyftande tanke. Jag skulle vilja kalla det för omognad. Att inte har förmåga att se och förstå vad som krävs för att åstadkomma utveckling. Och inte heller inse hur viktig utveckling på alla nivåer är för att lyckas.

De osynliga robotorna

Och så kommer vi tillbaka till AI, detta luddiga framtida scenario som lätt blir robotar, Terminator och allmän sci-fi i gemene mans och kvinnas öron – men som i själva verket snarare handlar om helt andra nivåer av teknologi. Det icke synliga. Förmodligen är det också därför vi har så svårt att greppa innebörden av AI – det syns inte.

Vi kommer kanske inte ha en robot som en likställd kollega, men vi kommer vara en del av ett system som blir smartare ju mer det används. För AI bygger helt på stora mängder information. Redan idag pratas det mycket om Machine learning – en dators förmåga att lära sig själv genom att samla data och erfarenheter. Det är enorma datamängder i omlopp. Det är både skrämmande och fascinerande.

Jag undrar vilka företeelser som snart kommer vara självklart AI-baserade. Harald ger mig exempel som vården och skolan.

– Vårdsektorn har redan kommit långt. Det finns idag datorer som slår läkarna i att ställa korrekta diagnoser och det kommer förmodligen att eskalera ganska snabbt nu. Den erfarenheten som en dator kan samla och sortera när det gäller exempelvis människokroppen och symptom är omöjlig för en läkare att bygga upp under en hel livstid. En dator kommer snabbt upp i en oerhörd precision och det är på väg att revolutionera sjukvården över hela världen.

Även lärarna och skolan, tror Harald, kommer att förändras i grunden med AI. Varje barn kommer kunna få en egen personlig AI-lärare som har full koll på barnets utveckling, ger uppgifter i lagom högt tempo för att perfekt stimulera utveckling inom de områden där barnet behöver utmanas.

– Skolan ligger hopplöst efter idag. Hela utbildningsväsendet från grundskolan till universitet kommer att stå inför en grundläggande förändring. Jag tror skolan i framtiden snarare kommer att fylla en social funktion. En plats där man samlas för att umgås, lära sig de sociala reglerna i ett samhälle, leka och röra sig.

Undervisningen kommer att bli väldigt individualiserad och inte alls ske i ett klassrum som idag.

Ett farligt frö?

Men är AI farligt? Kan det bli för mycket? Ja, absolut, menar Harald Kjellin. Han hänvisar till Marx tes om att alla kulturer bär på fröet till sin egen undergång. Är AI vår samtids frö? Idag ser vi runtom i världen en rad exempel på obalans – är vi på väg att helt tappa den? Att ramla omkull?

– Det kan gå hur som helst. Så klart. Ingen kan förutspå framtiden, inte ens en dator. Vi måste bygga in antibyråkratiska och transparenta mekanismer i allt vi gör – det gäller samhällen, det gäller organisationer och det gäller även AI. Vi ser en rad obehagliga händelser runtom i världen nu som visar tydligt på hur det går när man centraliserar, men glömmer bort att delegera och decentralisera tillbaka makten från ledare till människorna, medborgarna. Men vi ser också många positiva trender där samverkan skapar utveckling. Co-creation, demokratiska företag och transparens vinner mark vid sidan av maktfullkomliga galningar.

Samverkan och öppenhet låter trots allt hoppfullt. Så människan är med andra ord inte helt oumbärlig, undrar jag. Nej, det tror inte Harald att vi är.

En styrka hos människan är att vi, till skillnad från en dator, kan börja om från noll. Vi behöver bara vara några överlevande individer för att bygga upp en ny civilisation. Dessutom är vi förhållandevis billiga att framställa. Vi behöver inte byggas och sättas ihop. Det sköter naturen. Än så länge.

Och dessutom kan vi faktiskt också bli klokare med tiden, precis som en AI-dator samlar vi på oss erfarenhet som vi använder när vi fattar beslut. Det finns nivåer i livet som inte kan förstås med IQ, kluriga nivåer som inte går att lösa med ettor och nollor. Där behövs det snarare EQ, intuition, vilja, förnuft.

Där behövs en människa. En själ.

– Vi ska komma ihåg att världen kräver balans i alla lägen för att fungera. Det gäller såväl maskiner som människor. Mental obalans får fysiska konsekvenser i människokroppen och ett AI-system i obalans havererar. I båda fallen kan resultatet bli förödande. Men vi kan också alltid påverka omständigheterna för att styra utvecklingen i rätt riktning. Det är upp till oss att bestämma vilken framtid vi vill leva i.

2017-03-15

 

Om Harald Kjellin

Harald Kjellin har en professur i data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Han har också en grundexamen i psykologi. Han doktorerade i artificiell intelligens 1994 och omsatte sedan forskningsresultaten i system som användes i offentlig förvaltning i de flesta Svenska städer. Han forskar inom kunskapsinsamling, kunskapshantering och digital transformation. Fokus ligger på hur information och kunskap kan kategoriseras och generaliseras för att underlätta en informationsfusion som kan användas för att förenkla regelverk, standarder och motivationssystem i stora organisationer.

Den grundläggande tesen i hans nuvarande arbete är att när det finns enhetliga, konsistenta och förenklade feedbackmekanismer i organisationen så är den mogen för att bli mer konkurrenskraftig med hjälp av tekniker från områden som

Big Data, Maskininlärning och Artificiell Intelligens.

Harald har deltagit aktivt i utveckling av organisation och utbildning på flera Svenska universitet. Han har även 25 års erfarenhet av konsultverksamhet i ledarskap med inriktningarna kommunikationsteknik, beslutsfattande, förhandlingsteknik, och maktspel i organisationen. (Du når Harald på: harald.kjellin@gmail.com)

fredag 9 juni 2017

Think Big! Din tillväxtresa börjar här!

Nöjd och lönsam eller orolig för kommande utmaningar? Både och? Vilken väg är rätt att ta? Vad kan tillväxt betyda för ditt företag?

Senior Advisers, konsulter inom affärsutveckling, reder ut småföretagarens vanligaste dilemman.

För att växa måste man ha tajming och tur, eller hur?
Alla som lyckas framgångsrikt kan omöjligt enbart ha haft tur. Fråga några företagare, så får du säkert höra fantastiska historier. Oftast kommer det dock fram att resan varit både krokig och som en berg-och-dal-bana. Men alltid med målet i horisonten. Tur? Jovisst, men framför allt har det också funnits vilja och hårt arbete. Det märkliga är att ju mer man har jobbat och ansträngt sig ju mer tur har man haft. Det verkar som om det hänger det ihop på något sätt … ?

Vad säger de som redan gjort resan?
Vi har lyssnat på vad några företagare säger om vad de anser vara viktigt i en tillväxtresa. Vad som fått dem att ta nästa steg och lyckas. Flera faktorer har påverkat. Naturligtvis har drivkraft, engagemang, envishet, uthållighet, långsiktighet funnits med i bilden. Men även andra faktorer har varit viktiga, såsom att man har fokus på sitt kärnområde. De har haft en tydlig nisch och profilering.
Framgångsrika företagare har också utformat en strategi för att hantera problemlösning. Vidare har de vågat satsa och visa andra att de trott på sin idé. Alla har tagit en risk, ibland större, ibland mindre. De har också haft förmågan att tänka stort, skalbart och globalt redan från början.

Intressant! Några fler gemensamma nämnare du sett hos växande företag?
Ja, de har inte gjort allting själva. De har sökt bra partners, varit noga med att endast anställa personal som brinner för ämnet. De har också varit bra på att involvera personal från början och låta personalen växa genom delaktighet och ansvar.

Hur får man tid att växa när varje dag är en utmaning?
Alla som driver företag känner samma sak. Missar man möjligheter finns konkurrenten där, kommer man inte med nya idéer och innovationer blir man efter, tar man inte chansen när den kommer så passerar den … till någon annan. Och allt när man har som mest att göra, med de dagliga uppgifterna: sälja, producera, leverera och fakturera. Mitt råd att att dela in sitt företagande i olika faser.

Faser? Hur menar du då?
Låt mig beskriva ett scenario. Du har passerat den första fasen i företagandet, du har kommit igång. Med passion för din idé har du skapat en produkt eller tjänst. Du har upptäckt en trend eller identifierat ett problem och hittat lösningen. Du har nått dina första kunder, som du nu ser som kundfokus. Det har varit ett hårt arbete där du har varit beredd att hoppa in och göra allt själv. Du har kanske etablerat samarbete med andra eller anställt några medarbetare. Tron på idén har gjort att dig uthållig och verksamheten har börjat rulla på.

Du har klarat av den första fasen, att komma igång – startat eget – och det är värt en klapp på axeln. Sverige behöver dig. Det är nu det är dags för fas två; att fundera på framtiden, affärsplanen, ekonomin, arbetssituationen och så vidare.

… och nästa fas på resan heter tillväxt?
Exakt. Grunden är lagd. Du har insett att det finns möjlighet att låta produkten eller tjänsten erövra nya marknader, geografiskt, utomlands eller genom att omforma produkten eller lägga till nya. Eller skapa nya marknader, där dina konkurrenter inte finns – ännu. Du måste rita om kartan, analysera verksamheten, skapa en ny målbild och vision, tänka i nya banor.  Du har insett att i dagens allt snabbare affärsklimat har det blivit det en livsnödvändighet att växa.

Detta kommer att innebära förändringar. Mer personal, kanske mer finansiering, ny kompetens, omorganisation, nya krav på dig som ledare. Men också nya möjligheter och vinstnivåer och en säkrare framtid för ditt företag.

Mer konkret, var börjar man?
Många företagsledare vittnar om att lyftet kom när de började prata med mentorer och rådgivare som med erfarenhet av egna tillväxtresor. Det känns ofta peppande och blir en bra grund, ett avstamp för den positiva utvecklingen. Därtill krävs en inre passion, vilja och mod och naturligtvis kunskap om affären. För den som vill växa handlar det om att få hjälp att uttrycka sin tillväxtambition. Genom att formulera och bolla ambitionen med någon som gjort samma resa, blir det mer på allvar. Företagaren känner också ett högre tryck när någon utomstående pushar på.

Vad ska man tänka på när man söker en sådan tillväxtmentor eller -rådgivare?

Samarbete med andra parter kan ta sig många uttryck. Idag finns det ett stort antal aktörer om engagerar sig i olika typer av hjälp, support och rådgivning till mindre och medelstora företag i deras tillväxtambitioner. En rad nätverk existerar med både intressanta seminarier och givande träffar, där företagaren träffar andra i samma situation.

En bra start för att kicka igång tillväxtresan är att tillsätta en ”Advisory Board”, det vill säga någon eller ett team av några som kan ge råd om tillämpliga metoder och även kan ta fram ett nu-läge, ett ny-läge och en strategi. Teamet följer sedan företaget på resan som stöd och bollplank. Detta är en väl  beprövad process – som fungerar.

Men hur använder man en beprövad metod som Tillväxtgeneratorn?

Senior Advisers har utvecklat en metod för att hantera din tillväxtresa och en verktygslåda för att ta små och medelstora företag till nästa nivå. Den är okomplicerad och lättanvänd och blir den snabbt till en integrerad komponent i det det operativa arbetet och i det strategiska styrelsearbetet.

Tillväxtgeneratorn har tre hörnpelare:Metod Tillväxtacceleratorn

  • Senior Advisory Board, ett beprövade koncept där företagets styrelse och ledning får hjälp av en grupp erfarna ledare, alla med bakgrund inom svenska och internationella verksamheter
  • GearUp-modellen, som utvecklats vid Stanford University och Stockholms Handelshögskola och bygger på en kundvärvningscentrerad strategi med samtrimmade metoder för marknadsföring, försäljning, produktion och tillväxtfaktorer samt på ”delight”-faktorn, innovation och disruptivt tänkande
  • Ett Agilt angreppssätt används vid genomförandet. Lättfotat, rörligt och situationsanpassat.

Processen är uppdelad i 4 steg (Analys, Åtgärd, Tillväxt, Hållbarhet).

Ett antal arbetsmöten ingår, 3-4 workshoppar på mellan en halv till en dag långa. Under en 4 månaders period tar vi fram strategier och åtgärdsplaner och genomför även praktiskt arbete i företaget. Bemanningen från företaget bör vara en handfull utvalda som tillsammans kan ge en helhetsbild av företagets status och planer, normalt från ledningsgrupp och styrelse, men även deltagande av representanter från anställda kan ske.

I tiden mellan arbetsmötena sker ett normalt dagligt arbete, men med bruk av de nytänkande verktygen som ingår i metoden. Allt som görs leder ditt företag vidare mot tillväxt och bättre lönsamhet, det är aktiviteter som bör ske för att ta de rätta och viktiga stegen mot tillväxt.

GearUp-modellen är det praktiska verktyg och täcker in nio huvudområden (gears): kunder, delight-faktorer, kundvärvning, affärsmodell, samarbetspartners, konkurrenter, internationalisering, teamwork. Dessutom en reality checklist-funktion, riskanalys, etik/moral och avstämning mellan de olika områdena (gear sync) samt översyn av organisationen.

Det agila genomförandet innebär ett fokus på visioner och snabba beslut, mer än att dokumentera affärsplaner.  Målsättningen är att snabbt etablera en okomplicerad lättförståelig och anpassningsbar metod med en genomtänkt och minimal dokumentationsmodell för den operativa företagsledningen och det strategiska styrelsearbetet. Som vi etablerar och utbildar för i startfasen och som sedan används regelmässigt i verksamheten och ger en hållbar tillväxt.

Inom Senior Advisers finns resurser som har kunskaper och kompetens samt egen erfarenhet av att utveckla företag och tillväxtresor, ge rådgivning och se till att inte just du fastnar i de fällor som kan finnas på vägen. Vi erbjuder rådgivning om hur du sprider ditt budskap, genom dina åsikter på sociala medier, via dina kunders kunder, genom storytelling och delight.

Vi finns för dig.  Din tillväxtresa kan börja här och nu! 

 

 

Läs mer om Tillväxtgeneratorn

2017-03

Lennart Sandstrom

onsdag 19 april 2017