Politik

Klimatstrejken - ett tillfälle för företagare att komma till tals...

…och motivera skolorna och eleverna. I dagarna strejkade skolungdomar åter mot vuxnas passivitet i klimatfrågan, denna gång i tusentals städer i över hundra länder. Greta Thunberg höll tal på Mynttorget i Stockholm. Somliga är kritiska till att ungdomar strejkar i stället för att gå i skolan, och visst har de en poäng. Utbildning är en stor förmån som ungdomar måste lära sig att ta vara på.

Utdrag ur inlägg/artikel i Dagens Industri 2019-03-17

Det är i skolan grunden läggs för de kunskaper som krävs för att rädda klimatet, till exempel i matematik, kemi, biologi, fysik och samhällskunskap. Sannolikt är strejken en fantastisk möjlighet att öka elevernas motivation och inlärning.

Som alla lärare och föräldrar vet finns det ingen bättre morot för att få unga att lära sig än deras eget och kamraternas engagemang.

Alltför många i samhället, inte minst ungdomar, tror fortfarande att koldioxidutsläpp bara kan bekämpas med minskad handel, lägre tillväxt och tagelskjorta. Eftersom även näringslivets dynamik är helt nödvändig för att få ned utsläppen framstår sådan renlärighet som ett problem, faktiskt ett hot mot människors liv.

Strejkerna och intresset innebär ett unikt tillfälle för lärarna och företagarna att nyansera, att förklara hur viktigt samspelet mellan politik och näringsliv är. De måste passa på att berätta om de många tekniker för att minska koldioxidutsläppen som redan finns eller är under utveckling:

  • Att koldioxid behöver fångas inte bara för att vi syndar utan för att förverkliga nya fantastiska möjligheter med till exempel vätgas.
  • Att kärnkraft sannolikt är nödvändig för att klara elförbrukningstoppar.
  • Att stål, cement och tunga lastbilar hör till de värsta bovarna, men att till exempel SSAB håller på med ett spännande projekt för att minska sitt stora fotavtryck.
  • Att ägande och kapitalism avgör vad som utvecklas – oljeborrning eller syntetiskt bränsle – och att norska oljefonden just har beslutat sig för att sälja sina aktier i Royal Dutch Shell och BP eftersom förvaltarna inte längre tror på olja.

Behöver lärarna hjälp kan de bjuda in företagare, chefer, förvaltare och tekniker som kan berätta och fördjupa. De kommer säkert mer än gärna…

Om eleverna får chansen att lära sig mer kommer de att bli mer precisa och effektiva i sina krav på vuxenvärlden och på kuppen motiverade att räkna matte, fysik, procent och sannolikheter.


Författare: Lotta Engzell-Larsson, Dagens Industri  (lotta.e.larsson@di.se)


 

fredag 22 mars 2019

Experter: Därför kan du inte vinna mot Skatteverket

….förvaltningsrätten och kammarrätten sitter i Skatteverkets knä….

Utdrag ur ”f+” (Publicerad 13 mars, 14:23)

– Det är tillräckligt många för att man ska kunna konstatera att skatteområdet är rättsosäkert. Det finns ingen tvekan om att förvaltningsrätten och kammarrätten sitter i Skatteverkets knä. Framförallt är det tydligt när domen går emot den som är skattskyldig och den bevisprövning som ligger till grund för beslutet inte redovisas, säger han och fortsätter:

– Det är stark oroväckande att endast de beslut som går emot Skatteverket motiveras. Det är som att domstolen utgår ifrån att Skatteverket i grunden har rätt varför den skattskyldige inte bara ska argumentera för sin sak utan även visa att Skatteverkets har fel. Domstolen verkar helt enkelt inte funderat över att processerna faktiskt drivs av enskilda handläggare som inte sällan fattar beslut som är direkt i strid med Skatteverkets officiella uppfattning,

Läs mer på f+ (www.fplus.se)

torsdag 14 mars 2019

Ger (digitalisering + ZIRP + nätverk) = tillväxt och/eller värde...!!!?? Se filmen "Jakten på den försvinnande tillväxten" , i huvudrollen Stefan Hyttfors i regi av Tillväxtverket

lördag 9 mars 2019

Därför fruktar jag framtiden...

”Post-sanningar”, Trump och Brexit är några högst oväntade fenomen som vi nyligen har tvingats att bemöta, skriver den brittiske militärhistorikern Antony Beevor .

Bakgrunden kan spåras till en rad parallella förändringar under 1980- och 1990-talen på det globala planet: internet, ekonomiska avregleringar och ett ökat fokus på individen.

Utdrag ur  SvD, 11 feb 2018

Vi har definitivt gått in i en ny era

under de senaste 24 månaderna. Efter att Donald Trumps överraskande valseger skakat världen, befinner vi oss i vad Pentagon kallar ”det nya normala”. De gamla politiska spelreglerna har rivits upp, så även de konventionella reglerna för krigföring. I USA kunde det politiska etablissemangets överväldigande konsensus och de traditionella medierna inte längre ­garantera valframgångar, precis som en överväldigande militär seger inte längre kunde ge fred.

Irakkriget avslöjade den märkliga impotensen i västvärldens militära överlägsenhet. En förkrossande seger över Saddam Husseins styrkor 2003 visade att alla jäm­förelser med andra världskriget var helt vilseledande. Ledare i Washington och London förbisåg en avgörande förändring. Gerilla- och partisankrigsföring skedde tidigare i bergskedjor, skogar eller kärr. Nu ligger de viktigaste målen i bebyggda områden och därmed finns möjlig­heten att gömma sig bland civila för att förbereda oförutsägbara operationer.

Befolkningsboomen i Afrika och Mellanöstern leder till migration som ökar antalet megastäder. Detta beror dels på klimatförändringar, dels på masskommunikation som förmedlar bilden av ett bättre liv i metropolerna. Men i dessa städer är möjligheterna till försörjning, ­bostad eller äktenskap för ett stort antal unga män mycket små, och detta leder naturligtvis till en bitter frustration. Demografi bör aldrig bortses ifrån när man studerar konflikters rötter. USA:s armé och andra länders krigsmakter förbereder nu för framtida slagfält i form av ­skyskrapor omgivna av kåkstäder. Tiden är förbi när konventionella arméer i igenkännliga uniformer manövrerade för att vinna fördelar i det öppna landskapet. Krig­föring har huvudsakligen blivit urban med hemska konsekvenser för de civila som fångats där, vilket städer i Irak och Syrien har upplevt.

Den ursprungliga socioekonomiska och politiska revolutionen

inleddes i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Vi förstod inte riktigt vad som hände. En unik kombination av geopolitisk förändring i och med slutet av det kalla kriget sammanföll med kommunikations-­revolutionen och uppkomsten av internet, vilket då verkade spännande. Dessa förändringar inföll parallellt med den ekonomiska liberaliseringen, med bankväsendets big-bang, slutet för handelshinder, valutakontroll och allt annat som sammantaget skapade globaliseringen. Vi började snart märka att kollektiva lojaliteter och stam­lojaliteter fragmenterades. Fackföreningar, religiösa ­organisationer, politiska partier och militära föreningar började minska. En växande skepsis mot auktoriteter ledde till ett mycket mindre undergivet samhälle. ­Andra anti-hierarkiska förändringar gav en långt större informalitet på arbetsplatsen. Tonvikten förflyttades från gruppen eller samhället till individen.

Framför allt misslyckades vi med att förutse globaliseringens överväldigande dynamik. Utöver att effektivt kontrollera regeringar kunde multinationella företag flytta kapital och vinster runt i ett korttricksspel, och sin tillverkning utifrån var arbetskostnader och regleringar var mest attraktiva. Parallellt blev politikernas påståenden att de kunde kontrollera utvecklingen allt mindre övertygande. Företagen kunde bli skattemässiga nomader som inte brydde sig om gränser och nationella lojaliteter. De behövde inte längre ge ens läpparnas bekännelse till någon form av patriotism. De var lojala enbart mot sig själva.

Till och med före uppkomsten av robotiseringen gav turboladdade, pengaalstrande maskiner stora vinster åt ett fåtal, och minskade drastiskt arbetssäkerheten och köpkraften för både arbetstagare och administrativ personal. Globaliseringen har skruvat upp pris- och tjänstekonkurrensen till en nästan vansinnig nivå, vilket gjort det nödvändigt att reducera arbets- och leverantörskostnader till ett minimum. I USA och Storbritannien har detta redan utarmat inte bara arbetarklassen utan en ökande del av medelklassen, som i allt mindre utsträckning kan köpa de produkter och tjänster som erbjuds. Detta är naturligtvis en viktig faktor i den omfattande ekonomiska stagnation som vi har börjat uppleva i västvärlden. Samtidigt som den globaliserade kapitalismen förbättrar levnadsstandarden i delar av utvecklingsländerna, skär den av sin egen hals i mycket av vad som tidigare kallades första världen.

De politiska konsekvenserna är enorma

Tidigare kunde kapitalismen rättfärdiga de ojämlikheter den skapade med hänvisning till att den åtminstone höjde levnadsstandarden något för de lägre betalda. Så är helt klart inte längre fallet, och ojämlikheterna upplevs nu som ännu mer akuta. I Storbritannien har Labourpartiet på mindre än ett år återupplivats från en nära kollaps, till att nu praktiskt taget vara en väntande regering. Och det har skett på grundval av en extrem socialistisk politik som de allra flesta trodde hade förpassats till politisk glömska i och med Sovjetunionens sammanbrott.

Det kommer att ta historikerna många år att fastställa huruvida alla dessa tumultartade förändringar hör ihop på något sätt, eller om de kom samman av en slump. De flesta tidigare revolutioner har drivits eller formats av ­politiska, nationella eller religiösa ideal och antagit en självuppoffrande aura för ett påstått kollektivt gott. Den revolution som vi sett under det senaste kvartsseklet har istället varit individualistisk, fragmentarisk och huvudsakligen motiverats av en öppet självisk drivkraft. Detta var framtiden, obegränsad av nationella gränser eller någon verklig känsla av samhällsgemenskap. Poeten John Donnes kända ord, ”Ingen människa är en ö”, sågs som en del av en svunnen tid.

Individer, som förment tagit makten över sin situation och befriat sig från kollektivismen, och som har all slags information inom räckhåll, har i praktiken blivit mer godtrogna. Scientologernas lömska slogan ”om det är sant för dig så är det sant” har spritts som ett virus och förvrängt synen på sina ­offer. Konspirationsteorier har alltid funnits men när de nu kopplas samman via internet kan de få en helt annan styrka och fart. Människor som är isolerade i det nya massamhället är mycket mer sårbara för bedragare och falska profeter. Detta förvärras av en internationell underhållningsindustri som skapar en egen övertygande vision. Vi går nu in i en post-litterat värld där den rörliga bilden härskar. Gränser mellan fakta och fiktion undergrävs obevekligt och medvetet, främst på grund av den stora kommersiella potentialen.

Men detta är i ett historiskt perspektiv djupt skadligt. Vi har nyligen börjat se faction-creep, en utsuddning av gränserna mellan fakta och fiktion, både i dokumentärfilm och i spelfilm. Faran är att ”underhållningshistoria” nu formar de flesta människors uppfattning om det förflutna.

Hollywoods tvångsmässiga påståenden

om att en film på något sätt är sann, även om den är nästan helt fiktiv, är ett relativt nytt fenomen. Nu tycks det som om filmer måste marknadsföras genom att göra anspråk på äkthet. Det falska intrycket av autenticitet förstärks genom att platsnamn och specifika datum slängs in i filmerna som om publiken bevittnade ett återskapande av något som hände vid en viss tidpunkt. Detta är särskilt beklagligt för dem vars enda kontakt med ämnet är genom film- och tv-fiktion. Fler och fler människor får allt svårare att skilja mellan fantasi och verklighet.

Antropologer studerar nu hur politiken förändras av internet

Till och med mänskliga relationer förändras och särskilt av sociala nätverk. Facebook har mer än två miljarder aktiva medlemmar, varav hälften loggar in varje dag. Varje användare har i genomsnitt 130 ”vänner”. Men vilket slags vänskap handlar det om? En aktuell studie visar att psykiska problem har ökat avsevärt bland framför allt unga kvinnor som känner sig otillräckliga på grund av sociala medier. Det är en betydande paradox att ingenting tycks vara mer isolerande än internet, den största kommunikationsuppfinningen genom tiderna.

Det är kanske inte särskilt förvånande att vi i många delar av världen nu bevittnar en politik av osammanhängande raseri, som ofta avsiktligt och bedrägligt manipuleras. Det har blivit allt tydligare att intellektuell ärlighet är det första offret för moralisk upprördhet. När människor känner starkt för en sak eller ett ämne, anser de sig omedvetet ha rätt att tumma på sanningen, och till och med uppfinna statistik för att stödja sina argument.

Denna maniska vägran att lyssna på andras synpunkter

skapar en dialog mellan döva. Vi verkar ha kommit in i en era av ”post-sanning”, när vedertagna fakta inte längre spelar någon roll för många människor, att döma av den blinda tron bland Trump-anhängare i USA, brexit-förespråkare i Storbritannien eller ärke-nationalister i Europa. Demagoger och deras medhjälpare imiterar även den stalinistiska taktiken: ju större lögn, desto starkare effekt.

Men detta kan leda inte bara till ökad polarisering, där ytterligheter förstärker varandra, utan även till demokratins död. Endast diktaturer frodas på osanningar.

Demokrati kan inte överleva utan att stå på en stadig grund av respekt för andra och respekt för sanningen.

Jag fruktar verkligen fram­tiden!


 

Antony Beevor är en av vår tids mest berömda militärhistoriska författare.

Han har ett förflutet som brittisk officer,

men lämnade den militära banan för att skriva på heltid.

Översättning av Johanna Wallin

2018-08

LeS

tisdag 14 augusti 2018

8 förutsägelser om vår värld år 2030

Det som Brexit och Donald Trumps segrar visar, är att förmågan kunna förutsäga ens den omedelbara framtiden är ingen lätt bedrift. När det gäller hur vår värld kommer att se ut på medellång sikt – hur vi kommer att organisera våra städer, varifrån vi får vår kraft, vad vi äter, vad det kommer att innebära att vara flykting – det blir ännu knepigare (läs om profetior som sprack)

Men att försöka föreställa sig morgondagens samhällen kan ge oss ett nytt perspektiv på de utmaningar och möjligheter som finns i dag. Experter från Global Future Councils ger här sin syn på världen i 2030 och dessa resultat, från shoppingdöden till den uppvaknande nationalstaten.

(läs originaltexten under varje rubrik)

  1. Alla produkter kommer att vara tjänster. “Jag äger inte någonting. Jag äger inte en bil. Jag äger inte ett hus. Jag äger inte några egna apparater eller kläder,” skriver Danish MP Ida Auken. Shopping är ett avlägset minne i staden år 2030, vars invånare har knäckt problemet ren energi och lånar det som de behöver vid behov. Det låter utopiskt, tills hon nämner att varje steg hon tar spåras och utanför staden bor skaror av missnöjda, den ultimata visionen av ett samhälle uppdelat i två.
  2. Det finns ett globalt pris på kol. Kina tog ledningen år 2017 med en marknad för handel med rätt att släppa ut ett ton CO2, och satte världen på en väg mot ett samlat pris på koldioxidutsläpp och ett kraftfullt incitament att överge fossila bränslen, förutsäger Jane Burston, Chef för Climate and Environment vid Storbritanniens National Physical Laboratory. Europa, däremot, befann sig under tiden i centrum av handel med billiga, effektiva solpaneler, eftersom priserna på förnybar energi sjönk kraftigt.
  3. USA:s dominans är över. Det kommer att finnas en handfull globala maktcenter. Nationalstaterna har iscensatt en comeback, skriver Robert Muggah, forskningsledare vid Igarapé Institute. I stället för en enda kraft, visar en handfull länder – USA, Ryssland, Kina, Tyskland, Indien och Japan den förnämste bland dem – upp halv-imperialistiska tendenser. Men samtidigt hotas statens roll av trender, inklusive ökningen av städer och spridning av nät-identiteter
  4. Farväl sjukhusvård, hallå självvårdTekniken kommer att ha i ännu högre grad avbrutit sjukdomar, skriver Melanie Walker, som är läkare och rådgivare vid Världsbanken. De sjukhus som vi känner idag kommer att vara på väg ut, med färre olyckor tack vare självkörande bilar och stora framsteg i förebyggande och personanpassad medicin. Skalpeller och organdonatorer är ute, små rör där robothantering och bio-printade organ är inne.
  5. Vi äter mycket mindre kött. Ganska likt våra farföräldrar kommer vi att hantera kött som en behandling snarare än en stapelvara, skriver Tim professor hos Population Ecology vid universitetet i Leeds, Storbritannien. Det kommer inte att finnas stora jordbruk eller små bondeproducenter som vinner, utan snarare en kombination av de två, med bekvämlighetsmat som omkonstruerats för att vara hälsosammare och mindre skadliga för miljön.
  6. Idag syrianska flyktigar , 2030 VDar. Högutbildade syriska flyktingar har kommit i rätt ålder år 2030 och skapar utrymme för ekonomisk integration av de som tvingats fly konflikten. Världen måste bli bättre förberedd för befolkning som är i rörelse, skriver Kjell Solis, grundare och VD för NGO Blue Rose Compass, eftersom klimatförändring kommer att ha fördrivit 1 miljard människor.
  7. De värden som byggt västvärlden har testats till bristningsgränsen.  Vi glömmer de kontroller och balanser som stödjer våra demokratier på egen risk, säger Kenneth Roth, CEO på Human Rights Watch. Ohämmat majoritetsstyre och attacker på våra system för kontroll och balans, är kanske den största faran idag till framtidens demokratier.
  8. “Runt 2030 är vi redo att flytta människor till den röda planeten.” Vad finns det mer, när vi en gång kommer dit kommer vi förmodligen att upptäcka tecken på utomjordiskt liv, säger Ellen Stofan, Forskningschef vid NASA. Stor vetenskap kommer att hjälpa oss att besvara stora frågor om livet på jorden, liksom öppna upp praktiska tillämpningar för rymdteknik.

Skrivet av Ceri Parker, Commissioning Editor, Agenda, World Economic Forum

2017-12-13

LeS

fredag 12 januari 2018

Inlägg i debatten: Mänskliga konsekvenser då styrelsearvode inte kan faktureras.

Som professionell styrelseledamot kan man fundera över hur man kopplar ersättning som tjänst och ansvar i en dom i högsta förvaltningsdomstolen. Det finns inget i ABL som säger att styrelseansvaret ska medföra en viss ersättning. Skattelagstiftningen och ABL är två helt separata lagar.

Utdrag ur LinkedIn av Björn Berg (Business coach, board professionals and Investor)

Eller för den delen revisorer; de har också ett likvärdigt personligt ansvar enligt ABL, men får fakturera bolaget. Valprocessen går till på samma sätt som för styrelse, och även ersättningen bestäms på samma sätt.

Sedan har vi andra yrkesgrupper med personligt ansvar, som läkare, sjuksköterskor, advokater, fastighetsmäklare, börsmäklare m.fl. där det finns en lagstiftning kring deras personliga ansvar. Alla dessa har möjlighet att fakturera sina uppdragsgivare.

Vad är skillnaden?

Jag tänker dock inte gå in djupare i det resonemanget, då det finns andra med mer kompetens inom det området som kan tillföra kunskap i ärendet, eftersom jag med min högskoleutbildning i bland annat logik inte kan få ihop det.

Min vardag skiljer sig inte från andras

Jag tänkte snarare gå in på de praktiska konsekvenserna av domen för mig som småbarnsförälder, styrelseledamot, entreprenör och villaägare (med lån). Och då handlar det inte om skatt och lön, då skillnaden för mig är försumbar, förutom de förmåner som normala löntagare med motsvarande årsinkomst besitter. Det handlar om de där praktiska sakerna och tryggheten som får vardagen att fungera som för vanliga löntagare som har en arbetsgivare (eller ev. två). Jag kommer att från och med januari att ha minst 5 arbetsgivare!

Vad är det då jag menar?

Låt mig ta upp några exempel:

  • Försäkringskassan: När man uppger sin SGI ska det vara av stadigvarande anställning. ”Extraknäck” räknas bara om det kan räknas som stadigvarande. Varken en vd eller en styrelseledamot är omfattad av LAS, och kan därmed på dagen få gå från sin anställning. Så frågan är om Försäkringskassan godtar en styrelseledamots anställning, där det inte ens finns ett normalt anställningsavtal. Vd sitter säkrare, men även de är ju undantagna LAS. Men det är bara en del av problemet, Försäkringskassan tycker nämligen att man bara kan ha tre arbetsgivare, mer än så kan uppenbarligen inte anses som stadigvarande… Sen om jag skulle bli sjuk eller behöver VAB:a, och vill uppbära sjukpenning, så kunde jag tidigare hantera det i mitt eget konsultföretag där jag var anställd, men nu har jag ju 5 arbetsgivare när inkomsten ska summeras, vilket jag då inte får göra. Jag riskerar därmed att bli utan SGI. SGI är grunden för väldigt mycket i vårt välfärdssamhälle.
  • Pensionsavtal, hur ska jag med fem arbetsgivare kunna få ett rimligt pensionsavtal, i enlighet med andra yrkesgrupper?
  • Arbetsredskap (allt från dator, telefon till billeasing och kontorshyra), även om jag mot förmodan skulle kunna lyckas få igenom ett avdrag i deklarationen, så förlorar jag den möjlighet att kunna dra av momsen som andra företag kan göra för sina anställda. Allt blir alltså minst 25% dyrare för mig jämfört med andra yrkesgrupper.
  • Övriga möjligheter till förmåner, TFA, TGL, friskvård etc. Det går inte att dela upp dessa försäkringar mellan arbetsgivare.
  • Lån på huset. För att få lån på huset på en normal bank, behöver jag ha en fast anställning. Jag tvivlar på att bankerna tycker att 5 arbetsgivare är fast anställning mer än t.ex. Försäkringskassans redan njugga inställning. Jag riskerar därmed att banken säger upp mina lån.

Det är bara toppen på isberget och handlar alltså inte om skattelagstiftningen här eller att bli berövad några kronor i ersättning. Det handlar om att radera möjligheten till att fortsätta med mitt yrke utan att riskera familjetrygghet och hem.

Avslutningsvis funderar jag på om det är rätt sätt att hantera en yrkeskategori (ja, styrelsearbete är en profession precis som andra yrken) så nonchalant. Det är många år sedan en styrelsepost var ett hedersuppdrag, även om det tyvärr lever kvar i alltför mångas ögon, inklusive domstolarna uppenbarligen. Och även om många fortfarande (felaktigt) tycker att vi tillhör en priviligierad grupp så borde den ha åtminstone samma möjligheter till trygghet som övriga löntagare, vilket domen alltså effektivt omöjliggjort.

Småbolagen värst drabbade

Det finns också en annan sida av myntet. Flera bolag som jag har styrelseengagemang i är unga teknikbolag med oftast färre än 10 anställda. De är extremt känsliga för att hitta och behålla rätt personal. Och även kunna avveckla felrekryteringar. Om dessa nu får 5 anställda till hamnar de över tröskeln för undantaget av nyckelpersoner, vilket försvårar eller rent utav hindrar möjligheten att utveckla ett vinnande team. Styrelsen riskerar därmed att bli en ”propp” istället för det strategiska stöd som dessa bolag så väl behöver.

Som sagt, det handlar inte ”bara” om beskattning. Frågan är dock hur detta ska tas vidare. Europadomstolen? Styrelseakademien måste göra detta till sin absolut viktigaste fråga, annars riskerar Sverige halka efter på styrelsekompetens, och det är snabbt. Dessutom hinner ett antal bolag gå i konkurs eller i bästa fall avvecklas. För bolag utan intäkter kan inte leva i längden, och det är vad som nu händer i ett antal konsultbolag som levererat professionella styrelsetjänster.

2017-10-23

LeS

onsdag 25 oktober 2017

Beskattning av styrelsearvoden interpellation 31 augusti

Frågan om hur styrelsearvoden ska beskattas är högaktuell.
Hans Rothenberg (M) inlämnade igår en interpellation till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S), där han vill få svar på vilka åtgärder ministern avser vidta för att hantera följdverkningarna av Högsta förvaltningsdomstolens utlåtande.

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/arvoden-i-bolagsstyrelser_H410595

Arvoden i bolagsstyrelser
Interpellation 2016/17:595 av Hans Rothenberg (M)
Inlämnad: 2017-08-16
Överlämnad: 2017-08-16
Från Hans Rothenberg M
Besvaras avNärings- och innovationsminister Mikael Damberg S

Arvoden i bolagsstyrelser
Interpellation 2016/17:595 Arvoden i bolagsstyrelser av Hans Rothenberg till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

Den 20 juni 2017 slog Högsta förvaltningsdomstolen i en dom fast att styrelsearvode inte får ersättas mot faktura utan ska betalas ut som lön. Skatteverket kommenterade den 29 juni att man hädanefter kommer att följa rättspraxis och att det näringsbegrepp som infördes 2009 inte gäller längre. Sedan 2009 har svenska företag kunnat anlita erfarna styrelsearbetare och betala styrelsearvodet mot faktura. Detta gäller alltså inte längre.

Skatteverkets tolkning av domen försvårar och fördyrar för SME-bolag som tar in extern kompetens i styrelsen. Den tar bort en hel bransch och minskar antalet företagare. Möjligheten och viljan att ta in erfaren extern kompetens i styrelsen kommer att minskas samtidigt som färre nu ges möjlighet att på heltid och professionellt ägna sig åt att bidra till SME-bolagens tillväxt och utveckling.

Konsekvenserna av Högsta förvaltningsdomstolens beslut kommer att påverka Sveriges näringsliv på alla nivåer med långtgående konsekvenser.

Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att hantera följdverkningarna av Högsta förvaltningsdomstolens utlåtande?

 

Kommentar:

Damberg har dock passat frågan vidare till Finansminister Magdalena Andersson. Bevaras 31/8 och sänds förmodligen i SVT och i riksdagens webb-TV.

Näringsministern vill uppenbarligen inte stå upp för Sveriges näringsidkare utan det hela tenderar  att landa i maximering av skattemedel.

2017-08

LeS

 

fredag 25 augusti 2017

Finansministerns förslag bäddar för en ny krasch för Sverige

”Svenska hushålls lånetillväxt de senaste fem åren är i genomsnitt 5,5 procent per år. Norge ligger etta i Europa, något över Sverige, medan de flesta andra länder, inklusive USA, ligger på mindre än halva den svenska tillväxten.”

Det skriver chefsanalytikern på Remium Nordic, Peter Malmqvist, i en debattartikel i Dagens Industri, under rubriken ”Slopad avdragsrätt bäddar för ny krasch”.

Utdrag ur 2017-08-03 10:38 av

Han skriver att senaste årets startade byggprojekt motsvarade 62 000 bostäder, vilket är ”40 procent över den senaste toppen vid finanskraschen 2008.”

”Därtill ökar hushållens lån snabbare än produktionen, BNP. Följaktligen ökar lånestocken i relation till BNP och ligger nu lika högt som i Spanien före den senaste bankkraschen. Vi börjar därtill närma oss USA:s toppnivåer före den stora finanskraschen 2008.”

Och han är inte den enda som ser faror framöver.

”Vi är inne i en enorm fastighets- och räntebubbla i Sverige… när börsen spricker kommer det att påverka alla marknader. Jag skulle aldrig ha alla mina pengar på Stockholmsbörsen nu” spår Avanzas tidigare vd Nicklas Storåkers.

Finansministern förslag på slopad avdragsrätt som ett sätt att tackla problematiken är farlig, eftersom förslaget skulle implementeras i ett ränteläge långt under normal nivå – och ”den dag räntorna normaliseras och samtidigt inte är avdragsgilla, kommer många företag, särskilt inom bygg- och fastighetssektorn, att råka illa ut”, skriver Peter Malmqvist.

Han tillägger att Riksbankschefens förslag på att slopa privatpersoners avdragsrätt för räntor i syfte att kyla bostadsbubblan dessutom kan förvärra situationen ytterligare.

Det här förslaget bäddar för en ny krasch i Sverige, enligt analytikern Peter Malmquist.

 

2017-08

LeS

 

torsdag 3 augusti 2017

GDPR på väg: “How it Works” -och 100 miljoner i böter

Företag blir ansvariga för att till 2018 säkerställa sitt efterföljande av de lagar och regler som omfattas av EUs General Data Protection Regulation. Företagens anpassning till GDPR skall vara helt klart OM ETT ÅR till 2018-05-25 och är utformad för att etablera en enda uppsättning av regler över hela Europa som reglerar hur data får lagras och användas, i syfte att ge alla enskilda individer bättre kontroll över sin egen ”personliga data”.

Brott mot GDPR kan ge 100 miljoner kronor i böter eller upp till 2% av bolagens globala bruttoomsättning, med en option att dubbleras i allvarligare fall.

Känns det läskigt?  Läs mer i följande skrift (klicka på länken för en PDF):

A LITTLE BEE BOOK

with Preparing for the General Data Protection Regulation (GDPR) – 12 Steps to Take Now

(some of these steps for organisations are summarised below):

1. Ensure key departments are aware that the law is changing, and to anticipate the impact of GDPR.

2. Document what personal data is held, where it came from and with whom it is shared.

3. Review current privacy notices and make any necessary changes.

4. Review procedures to address the new rights that individuals will have.

5. Plan how to handle requests within the new time frames and provide the required information.

6. Identify and document the legal basis for each type of data processing activity.

7. Review how consent is sought, obtained and recorded.

8. Make sure procedures are in place to detect, report and investigate data breaches.

9. Designate a Data Protection Officer to take responsibility for data protection compliance.

 

2017-04

Lennart S

 

tisdag 25 april 2017

Hur påverkar Trump i USA och världen

Så påverkar USA-valet svenska företag:  ”Finns starka skäl att vara orolig”

07 nov 2016
Följderna för svensk ekonomi och företag skiljer sig väsentligt åt om Donald Trump vinner valet i USA jämfört med om Hillary Clinton vinner.
Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna, analyserar vad följderna skulle kunna bli ur olika synvinklar.
2016-11-08
tisdag 8 november 2016