Inlägg i debatten: Mänskliga konsekvenser då styrelsearvode inte kan faktureras.

Som professionell styrelseledamot kan man fundera över hur man kopplar ersättning som tjänst och ansvar i en dom i högsta förvaltningsdomstolen. Det finns inget i ABL som säger att styrelseansvaret ska medföra en viss ersättning. Skattelagstiftningen och ABL är två helt separata lagar.

Utdrag ur LinkedIn av Björn Berg (Business coach, board professionals and Investor)

Eller för den delen revisorer; de har också ett likvärdigt personligt ansvar enligt ABL, men får fakturera bolaget. Valprocessen går till på samma sätt som för styrelse, och även ersättningen bestäms på samma sätt.

Sedan har vi andra yrkesgrupper med personligt ansvar, som läkare, sjuksköterskor, advokater, fastighetsmäklare, börsmäklare m.fl. där det finns en lagstiftning kring deras personliga ansvar. Alla dessa har möjlighet att fakturera sina uppdragsgivare.

Vad är skillnaden?

Jag tänker dock inte gå in djupare i det resonemanget, då det finns andra med mer kompetens inom det området som kan tillföra kunskap i ärendet, eftersom jag med min högskoleutbildning i bland annat logik inte kan få ihop det.

Min vardag skiljer sig inte från andras

Jag tänkte snarare gå in på de praktiska konsekvenserna av domen för mig som småbarnsförälder, styrelseledamot, entreprenör och villaägare (med lån). Och då handlar det inte om skatt och lön, då skillnaden för mig är försumbar, förutom de förmåner som normala löntagare med motsvarande årsinkomst besitter. Det handlar om de där praktiska sakerna och tryggheten som får vardagen att fungera som för vanliga löntagare som har en arbetsgivare (eller ev. två). Jag kommer att från och med januari att ha minst 5 arbetsgivare!

Vad är det då jag menar?

Låt mig ta upp några exempel:

  • Försäkringskassan: När man uppger sin SGI ska det vara av stadigvarande anställning. ”Extraknäck” räknas bara om det kan räknas som stadigvarande. Varken en vd eller en styrelseledamot är omfattad av LAS, och kan därmed på dagen få gå från sin anställning. Så frågan är om Försäkringskassan godtar en styrelseledamots anställning, där det inte ens finns ett normalt anställningsavtal. Vd sitter säkrare, men även de är ju undantagna LAS. Men det är bara en del av problemet, Försäkringskassan tycker nämligen att man bara kan ha tre arbetsgivare, mer än så kan uppenbarligen inte anses som stadigvarande… Sen om jag skulle bli sjuk eller behöver VAB:a, och vill uppbära sjukpenning, så kunde jag tidigare hantera det i mitt eget konsultföretag där jag var anställd, men nu har jag ju 5 arbetsgivare när inkomsten ska summeras, vilket jag då inte får göra. Jag riskerar därmed att bli utan SGI. SGI är grunden för väldigt mycket i vårt välfärdssamhälle.
  • Pensionsavtal, hur ska jag med fem arbetsgivare kunna få ett rimligt pensionsavtal, i enlighet med andra yrkesgrupper?
  • Arbetsredskap (allt från dator, telefon till billeasing och kontorshyra), även om jag mot förmodan skulle kunna lyckas få igenom ett avdrag i deklarationen, så förlorar jag den möjlighet att kunna dra av momsen som andra företag kan göra för sina anställda. Allt blir alltså minst 25% dyrare för mig jämfört med andra yrkesgrupper.
  • Övriga möjligheter till förmåner, TFA, TGL, friskvård etc. Det går inte att dela upp dessa försäkringar mellan arbetsgivare.
  • Lån på huset. För att få lån på huset på en normal bank, behöver jag ha en fast anställning. Jag tvivlar på att bankerna tycker att 5 arbetsgivare är fast anställning mer än t.ex. Försäkringskassans redan njugga inställning. Jag riskerar därmed att banken säger upp mina lån.

Det är bara toppen på isberget och handlar alltså inte om skattelagstiftningen här eller att bli berövad några kronor i ersättning. Det handlar om att radera möjligheten till att fortsätta med mitt yrke utan att riskera familjetrygghet och hem.

Avslutningsvis funderar jag på om det är rätt sätt att hantera en yrkeskategori (ja, styrelsearbete är en profession precis som andra yrken) så nonchalant. Det är många år sedan en styrelsepost var ett hedersuppdrag, även om det tyvärr lever kvar i alltför mångas ögon, inklusive domstolarna uppenbarligen. Och även om många fortfarande (felaktigt) tycker att vi tillhör en priviligierad grupp så borde den ha åtminstone samma möjligheter till trygghet som övriga löntagare, vilket domen alltså effektivt omöjliggjort.

Småbolagen värst drabbade

Det finns också en annan sida av myntet. Flera bolag som jag har styrelseengagemang i är unga teknikbolag med oftast färre än 10 anställda. De är extremt känsliga för att hitta och behålla rätt personal. Och även kunna avveckla felrekryteringar. Om dessa nu får 5 anställda till hamnar de över tröskeln för undantaget av nyckelpersoner, vilket försvårar eller rent utav hindrar möjligheten att utveckla ett vinnande team. Styrelsen riskerar därmed att bli en ”propp” istället för det strategiska stöd som dessa bolag så väl behöver.

Som sagt, det handlar inte ”bara” om beskattning. Frågan är dock hur detta ska tas vidare. Europadomstolen? Styrelseakademien måste göra detta till sin absolut viktigaste fråga, annars riskerar Sverige halka efter på styrelsekompetens, och det är snabbt. Dessutom hinner ett antal bolag gå i konkurs eller i bästa fall avvecklas. För bolag utan intäkter kan inte leva i längden, och det är vad som nu händer i ett antal konsultbolag som levererat professionella styrelsetjänster.

2017-10-23

LeS

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *